Igår var det 12 år sedan vi fick veta att vår Clara dött i min mage, i v.24. Idag är det 12 år sedan jag födde fram detta lilla knytet. Varför skriver jag detta här!? Inte vet jag? Det är inget jag tänker på dagligen, långt ifrån... Vi fick ju 2 friska söner tätt efter. Alfons kom redan 11 månader därpå. Ibland känns det som att det var så fullt upp där i småbarnsåren att man inte riktigt hann med att förstå till fullo. Nu har man mer distans. Jag har många 12-åriga flickor i bekantskapskretsen. Ibland går det som en våg genom kroppen när man tänker på att man kunde haft en så stor dotter. Ett stingsligt pubertetsoffer :) Undrar om vi skulle varit lika? Till utseendet var hon mer lik sin far...
![]() |
| (bild lånad på Pinterest) |

oj..va sorgligt men som du sa, det gick ju bra sen. Ibland är det skönt att bara skriva av sig lite. Stor kram till dig :-)
SvaraRadera